Myran

Slutet

Jag grät igår. Tårarna bara rann. Det smaka salt, luktade, kände. Det var fruktansvärt att veta att du låg där framför oss, i en kista vit som snö. På kistan stod en bild, en fin bild precis som vi vill minnas dig. Vi fick ta farväl. Men det kändes så orättvist. Fick du ta farväl? Finns inga ord. Begravningen var fin, jätte vacker. Men jag var förbannad, förbannad på prästen. Hon sa att vi bara fått låna dig, att du var tillbaka i ditt riktiga hem nu. Vad mena hon? Det här är ju ditt hem. Med dina föräldrar, din familj och dina vänner, det är ju här du hör hemma. Och du kommer alltid att vara bland oss, men du var så ung, du hade hela livet framför dig. Jag minns när vi skrattade så vi grät många gånger. Det är dom stunderna jag vill minnas. Långa promenader allt hyss vi gjort, dom gånger vi fått varandra att gråta bara för att vi bryr oss. Och allt. Jag minns allt, kommer alltid att göra.

Skriv en kommentar

Namn
E-postadress
URL
Kommentar

Kommentarer till detta inlägg

Skrivet av: N

mycket fint. mycket sant <3

Malin Enqvist

ÅLDER: 30 år
KÖN: Tjej
LÄN: LULEÅ
MEDLEM SEN: 2009-12-03
SENAST INLOGGAD: 2017-10-27 16:15

SÖK I DENNA BLOGG

LÄNKAR









bloglovin